Ljurs kvarns kraftverk är det andra verket nedströms Säveån.


23/6 2004
Stefan Bydén


Kraftverket ligger naturskönt.


Generator och turbinremskiva i Ljurskvarns kraftverk

.
Aggregat nr två i Ljurs kvarns kraftverk.

Drygt 800 meter nedströms Långared mynnar Säveån i Ljurs Damm, som är magasinet till Ljurs
kvarn. Ljurs Damm är ca fem gånger så stor som Långareds damm. Ljurs kvarn ligger där Säveån
åter rinner iväg, fallhöjden här är 3 meter. Nuvarande kvarnbyggnad är byggd 1888, men har haft
föregångare, kanske tillbaka till 1600-talet (Carlsson, 1981). I området finns två fåror, en grävd
och en som troligen är den naturliga. Den grävda leder bort vattnet, uppskattningsvis 80% av
totala vattenmängden, som gått genom turbinerna i Ljurs kvarn. Kanalen rinner ihop med den
naturliga fåran ca 120 meter längre nedströms. Kanalen är grävd och rätad och starkt rensad
medan den naturliga fåran är relativt opåverkad och därtill mycket vacker. För Ljurs kvarn har
föreslagits en komplettering av nuvarande turbiner till en utbyggd vattenföring som är ca 150 %
högre än dagens nivå (Vattenöversikt, 2004).
Den naturliga fåran är mycket viktig som spridningsväg för organismer av alla slag. Fåran
förbinder Säveån så långt ner som till Greva Såg, med den stora Ljurs Damm och vidare med
Säveån ända upp till Långared. Eftersom Långared möjligen är passerbar för en duktig öring,
innebär fåran vid Ljurs kvarn att biotoputbudet för framför allt fisk ökar högst väsentligt.
Den naturliga fåran vid Ljurs kvarn bör därför aldrig vara torrlagd!
http://www.melica.se/pdf/natsav.pdf

Fotot från boken "En omväg till Mior".
Författare Åke Carlsson och Claes Siöstedt.

Meny