Hoppas på korrekt utredning utan
låsta politiska värderingar

Den offentliga sektorn är i kris. Både staten och kommunerna kan inte nå ställda balanskrav. De tvingas öka sin upplåning Underliggande strukturproblem i svensk ekonomi vill man inte ta itu med.. Flertalet politikerna menar att när pengar fattas till löner, till sjukvård,skolundervisning, barnomsorg och annat så höjer de skatter och avgifter.

Det krävs högre tillväxt i svensk ekonomi , Detta kräver dock lägre skatter. Det går inte heller att passivt låta sådant som sjukskrivningskostnader på fyra år fördubblas.

Givna vallöften kan inte infrias .Utlovad "kompensation" till kommunerna blir inte av . Framtida pensioner kommer att urholkas. Maxtaxan kommer att höjas och kommunerna tvingas vidta åtskilliga knep för att slippa målet om en barnomsorg åt alla. Och kommunerna befinner sig i en besvärlig lönekonflikt.

År 2002 höjde drygt 60 svenska kommuner sina skatter. Detta skedde samtidigt som tillsvidarepriserna på el nästan fördubblades. Åtskilliga svenska hushåll fick se sin disponibla inkomst försämrad med flera tusenlappar per månad. Detta drabbade låginkomsttagare och barnfamiljer mest.

Nu är det dock statsmakterna politik, inte kommunernas kortsiktiga prissättning, som under de senaste trettio åren
resulterat i ökade elpriser. Det har skett via ständiga höjningar av elskatterna. Detta ska stärka en sinande statskassa. Men främst ska årliga " gröna skatteväxlingar "- samt nu även införande av så kallade elcertifikat - finansiera den dyra och knappa alternativa energi som ska ersätta billig och dryg kärnenergi. Denna oansvariga politik kommer på sikt att resultera i brist på el och till att vårt land får importera smutsig kolkraft från bl a Polen. Men det måste också ske förändringar i ägarstrukturen bland de stora kraftbolagen. Mer av privat ägande måste in i statliga företag som Vattenfall, Fortum och även Sydkraft. Det, om något, skulle skärpa konkurrensen.

Åtskilliga kommuner ställer låga avkastningskrav på sina elbolag. Medel kommer då att saknas för framtida investeringar i nödvändig, lokal infrastruktur inom energiområdet. Alltfler bedömningar visar att det långsiktigt är förenat med stora risker för kommunerna att ha kvar sina elbolag. Befogad kritik riktas även mot de kommuner som använder sina koncernbolag så att vinstgivande energibolag får täcka förlusterna i det stora antal kommunala bolag som sköts illa. Eller som avsiktligt drivs med underskott, då kommunerna vill subventionera allehanda verksamheter. Även lokala företag får ibland rabatterad energi. Detta är en snedvridning av konkurrensen och något svenska näringslivsorganisationer är klart emot.

Åtskilliga svenska kommuner avvecklar nu sina förlustbolag . De konkurrensutsätter verksamheten och koncentrerar sig på kärnverksamheterna. Även försäljning av energibolag beslutas ibland över blockgränserna även om den politiska vänstern av ideologiska skäl vill ha så liten privat företagsamhet som möjligt Men de måste ta sitt ansvar när det gäller att balansera mellan vad som är vettig energipolitik och klok kommunal ekonomi..

Dagens kommuner går årligen med ett underskott på 7 500 miljoner. Kravet är att de ska nå balans i sin ekonomi och inte likt Alingsås driva verksamheten med underskott åtta år i rad. Då måste de minska en övertung skuldbörda, bli kvitt borgensåtaganden samt sätta av medel till pensioner, som de enligt avtal är skyldiga att betala ut till sina anställda. Uppsala kommun, som i den lokala debatten förts fram som ett varnande exempel, valde denna strategi.

Kommunen fick 3,5 miljarder för sitt energibolag, blev skuldfri och har träffat avtal med den nya ägaren om framtida satsningar i bl a ett fjärrvärmenät. Något höjda fjärrvärmepriser bedömdes vara bättre än en budget i ständig obalans.

Åtskilliga alingsåsare är emot en försäljning av energibolaget. De menar att energibolaget nu har låga avgifter, inte minst
nätavgifter. Det är riktigt att nätavgifterna i tätorten Alingsås är låga. Ändå hamnar Alingsås Nät AB bara på 61 plats av de cirka 220 nätbolag som finns i vårt land och som alla har så kallat naturligt monopol dvs kunderna kan inte välja mellan bolagen.

Varför har t ex Alingsås Nätbolag låga avgifter, medan övriga nätbolag inom kommunen har högre? Svaret är att det råder stora skillnader nätbolag emellan när det gäller kostnader för ledningsnät på landsbygd samt i tätort. Vid elavbrott spelar även väderberoendet in. Likaså motiverar förändringar i industri-och befolkningsutveckling samt de högst betydande liksom klimatmässiga skillnader in. Det är alltså inte så att nätbolagen utan orsak ligger på olika prisnivåer.

Men här avser nuvarande regering, med ett brett stöd för övrigt, att söka utjämna skillnaderna i nätavgifter. Nätbolag med låga avgifter ska tvingas avstå medel till nätbolag med höga avgifter.
Alingås får alltså högre nätavgifter på grund av en omfördelningspolitik liknande skatteutjämningen.

Men det finns inget skäl tro att en ny ägare av nätbolaget skulle ändra avgifterna annat än högst marginellt.

Det är också en mytbildning att Alingsås Energi AB har marknadsmässigt klart lägre tillsvidarepriser eller fasta avgifter. Och varje alingsåsare, oavsett vem som är ägare av energibolaget, kan på nutida avreglerade energimarknad lätt sluta avtal med vilket elhandelsbolag som helst. Eller göra det med ett medlemsinriktat bolag som Kundkraft, som träffar avtal med de leverantörer som erbjuder bäst villkor.

Nu är det inte bara Alingsås kommun som är ägare till Alingsås Energi. 25 % av aktieinnehavet ligger hos Göteborgs Energi
AB, som under senare tid förvärvat ett par kommunala energibolag i Västra Götaland. Detta visar att det kan finnas klara fördelar i fusionering mellan olika bolag. Men det kan också ingå i större energibolags långsiktiga affärsplan att förvärva mindre energibolag eller att gå in som delägare i dem i syfte att optimera drift och framtida energilösningar. Sådant kan medföra lägre elpriser. Detta kan vara till gagn för den lokala företagsamhet och locka fram ett bredare kundunderlag. Vi får hoppas på en sakligt korrekt utredning, en fortsatt öppen , engagerande debatt och ett ställningstagande fritt från låsta politiska blockeringar.

Per Fredö

Alingsåsguiden