Betydande samhällsekonomiska
effekter
av en bolagsförsäljning

Vi har i dag en avreglerad energimarknad, Det innebär en konkurrens mellan skilda elhandelsbolag, vare sig det är stora eller mindre aktörer . De konsumenter som har möjlighet att själva upphandla sin el kan alltså träffa avtal med vilket elhandelsbolag som helst.
Avgörande för vilket bolag man väljer är normalt vilket pris, som energibolagen erbjuder. Dessutom kan konsumenten fritt välja mellan tidsbundna avtal eller rörliga avtal.

Men ett betydande antal konsumenter agerar inte på detta sätt. De känner sig bundna till de kommunala elhandelsbolag,
som ännu finns kvar i betydande antal. Dit hör Alingsås Energi AB. Det är därför naturligt att åtskilliga invånare i kommunen av rent känslomässiga skäl anser att det inte ska bli någon försäljning av.
Detta sker utan att närmare analysera dagens energimarknad och att väga argumenten för och emot en försäljning. Dessutom finns det partier, som i alla lägen ställer sig avvisande till försäljning av statligt eller kommunalt ägda bolag. Detta sker av rent doktrinära skäl.

I ett tidigare inlägg i AT har jag framhållit att de senaste trettio årens prisutveckling på el helt är förorsakad av ökade skatter. Detta beror f på att vänsterpartierna och miljöpartiet sett höjd elskatt som en inkomstkälla för staten. Men det avgörande motivet har varit de starkt ökade kostnader som kommer i samband med kärnkraftens successiva avveckling .Då
räknar man med energikällor som solkraft och vindkraft. Dessa kräver enorma subventioner för att kunna hävda sig på dagens marknad.
Detsamma gäller biobränsleeldade kraftvärmeverk. Men vind och sol kommer inte ens att kunna täcka den ökade efterfrågan på el som sannolikt kommer.

Vi har i dag ett antal energibolag som driver sin verksamhet med betydande rörelsemarginal. Det kan bero på att de är ägare till våra vattenkraftverk eller ägare till kärnkraftverken. Men om nu t ex de kärnkraftverk som Sydkraft är delägare i avvecklas så beräknas denna kapitalförstöring medföra att detta nu starkt vinstgivande bolag får en förlust på trettio miljarder. Var så god och välj! Konsekvenserna för svenska basindustrier blir också betydande och sannolikt får en del av dem läggas ned.

De kommunala elhandelsbolagen som tidigare behövde upp mot 10 öre per
kWh för att täcka sina kostnader får i dag på den avreglerade marknaden nöja sig med marginaler på 1-3 öre/kWh. Det kan bero på att de har för få kunder, att elbolagen har för många anställda, att de har för extra stora kostnader för att hantera elbörshandeln, men också att de kan ha sådan mix mellan fasta och rörliga priser att detta ger förluster.

Åtskilliga kommuner- och det förefaller även gälla Alingsås - söker garantera elbolagets överlevnad genom att begära en orimligt låg avkastning på det egna kapitalet. Parallellt härmed använder man i vissa kommuner elhandelsbolagen för att täcka underskotten i en rad andra kommunala bolag. För att göra detta möjligt tvingas man bilda ett koncernbolag, i vilket
energibolaget ingår. Men det strider mot den kommunala kompetensen!

En alldeles särskild riskexponering har de kommuner som har vikande befolkningsunderlag samt låg skattekraft, Där gapar de allmännyttiga bostadsföretagens hus ofta tomma. Även detta gör att vi kommer
att få en kraftig omställning av elbranschen.

Det finns föga anledning tro att rent slöseri med medborgarnas skattemedel kan tillåtas. Landets kommuner måste effektivisera sin verksamhet. De måste omstrukturera den genom att agera på konkurrensutsatta marknader. De måste också koncentrera sig på kommunala kärn - verksamheter - och då är det naturligt att göra sig av med kommunalt realkapital .

Dit hör kommunala energibolag och dit hör delar av det kommunala bostadsbeståndet. De medel man får in via en försäljning av sådan bolagsverksamhet ska användas på ett klokt sätt. Det kan gälla
att betala av på låneskulden, att avsätta medel till de pensionsåtaganden kommunen har eller att använda intäkterna till nödvändiga kommunala investeringar. Men sannolikt blir det en mix av detta om nuvarande
majoritet fullföljer överenskommen linje dvs "att sälja kommunala bolag".

Väljer man en sådan politisk linje slipper skattebetalarna höjd kommunalskatt. Kommunen skulle kunna få en ökad inflyttning och ökat antal arbetstillfällen . De rent samhällsekonomiska effekterna blir betydande.

Per Fredö
AT den 21/2 2003


Alingsåsguiden