Frågetecken kring bredbandssatsningen i Alingsås

Alingsås Nät AB ska enligt artikel i AT genomföra en storstilad satsning på ett utbyggt stadsdatanät. Utöver redan inkopplad optofiberkabel ska nu bolaget investera 25 miljoner kronor på bredbandsutbyggnad.

Detta ska " enligt ägardirektiv " ses som ett led i kommunens infrastruktursatsning. Verksamheten ska ske helt "affärsmässigt" . Även andra företag än det kommunala nätbolaget ska nämligen på samma villkor kunna utnyttja det vanliga elnätet Det gäller alltså närmast företag inom data-och mediabranschen, som ju kan tänkas bli konkurrenter inom vissa affärssegment med det kommunala nätbolaget.

Alingsås Nät AB har redan sålt sina tjänster på den lokala marknaden. En kund säger att det skett till "ett affärsmässigt pris". Det är också menar samma kund bra bra med en lokal leverantör. Om kunden sedan tagit in offert från andra företag för att kunna jämföra priser, utbud och annan service framgår inte av artikeln.

Bredband hör förvisso framtiden till. En rent ekonomisk bedömning av nätbolagets infrastruktursatsning måste dock ske. Vilken avkastning på satsat kapital räknar man med? Vilken prissättning kan gälla på en marknad där fri konkurrens ska råda? I vilken omfattning kan det kommunala nätbolaget räkna med att få sålt nya tjänster inom IT-sektorn? Frågorna är motiverade, då åtskilliga nätbolag åtminstone inledningsvis fått rejäla underskott.

Nu är det också så att kommunala nätbolag måste rätta sig efter en rad regler ,
som finns i kommunallagen. Det gäller inte minst när Alingsås Nät AB nu ska installera datornät och larm.
Det sker på en allmän marknad där det alltså även finns privata aktörer. Det betyder att nätbolaget ska uppträda strikt konkurrensneutralt samt inte
överskrida det som kallas den kommunala kompetensen. Det kan till och med
vara fråga om att kommunala nätbolag inte får installera datornät och larm.

Men hur kan då kommuner bryta mot den kommunala kompetensen? Ja, så t ex kan ett kommunalt nätbolag korssubventionera sin verksamhet.
Det kan få stöd av skattebetalarna. Eller också får andra bolagskollektiv t ex VA-och renhållningsverksamheten leverera in medel, detta till en verksamhet, som förutsätts gå med vinst. Det är inte heller ovanligt att kommunala bolag använder sig av underprissättning när de ska konkurrera med något privat
bolag om att få ett visst jobb. Allt detta är exempel på olaglig illojal konkurrens.

När det är fråga om huruvida ett nätbolag ska ägas av en kommun eller av
något kommersiellt bolag så inskränks också det kommunala bolagets affärsmöjligheter. Detta då det bara får sälja sina tjänster inom den egna kommunen . Inte heller försäljning av IT-tjänster , som det nu är fråga om, får ske till t ex kommunens bostadsföretag. Sker inte där inhämtande av offert så strider det mot lagen om offentlig upphandling. Och skulle kommunala bolag ta efter privata företag som har en överkapacitet så får kommunens bolag inte dumpa sina priser .

Det är viktigt att frågor av detta slag granskas och debatteras. Helst då innan
beslut fattas så alla är medvetna om konsekvenserna . Kommunfullmäktige
har här ett särskilt ansvar, då kommunala bolag som vill starta helt nya
verksamheter måste få detta inskrivet i sin bolagsordning.

Hur kan man då komma till rätta med direkt olaglig verksamhet? Ja, rent kommunaldemokratiskt förutsätts det ske genom att någon kommunmedborgare överklagar sådana beslut. Men det är inte alltid så lätt. Man har endast tre veckor på sig. Och om kommunala bolag driver kompetensstridig verksamhet, som endast har bekräftats av styrelsen eller än värre sker rent informellt så finns inget att göra. Då är det bara "att hoppas på", som nyligen skedde i en Skånekommun att det kommunala energibolaget måste begära kommunal borgen och direkt kommunalt stöd för att undvika konkurs. Först då kunde medborgarna få prövat, som i detta fall, huruvida det var tillåtet att ägna sig åt ren spekulativ verksamhet. Men vad göra när skadan redan var skedd.

Nu menar Alingsås Energibolags ordförande, socialdemokraten Billy Westerholm, att den kommersiellt bedrivna bredbandssatsningen alls inget
har att göra med om energibolagen ska säljas eller ej. Som framgår
ovan är det inte helt solklart. Men säger Westerholm, bolagssocialistiskt
skolad; det gäller ju jobben!

Nu får vi se om Westerholm som huvudansvarig verkligen respekterar gällande lagstiftning. Att inte använda nätbolaget för otillåten verksamhet. Att inte ta ut underpriser. Att öppet redovisa vilket ekonomiskt utfall bredbandssatsningen får. Och att medverka till att privata företag via kommunens utbyggnad av bredband och optofiberkabel kan etablera sig på den lokala marknaden. Det ger jobb.

Det innebär att kommunen snabbare kan nå sin målsättning om ökad
inflyttning samt tillväxt inom branscher, som kan ha framtiden för sig.

PER FREDÖ

Alingsåsguiden